Part B – Hur man förbereder volontärerna för interkulturell kommunikation och samarbete

1. Introduktion till ämnet

Inlärningsmål
1. Att förbättra volontärernas förståelse för interkulturell kommunikation och samarbete
2. Att få volontärerna att känna igen övning och verktyg samt uppmuntra dem att anamma verktygen och metoderna
3. Att främja interkulturell kommunikation mellan flyktingar och de volontärer som arbetar med dem.

“... interkulturell dialog förstås som en process som omfattar ett öppet och respektfullt utbyte av uppfattningar mellan individer och grupper med olika etniska, kulturella, religiösa och lingvistiska bakgrunder och arv, med grund i ömsesidig förståelse och respekt.”
Europarådet: VITBOK OM INTERKULTURELL DIALOG, CM (2008).

Dialog eller kommunikation är ett verktyg med vilket man kan försöka hitta ett sätt att sammanlänka olika uppfattningar med önskan att förstå och lära sig av de som ser världen på ett annat sätt. Därför behöver en lyckad dialog en interaktion, som berikar, breddar och uppmuntrar ett respektfullt utbyte av idéer och åsikter. Processen interkulturell kommunikation eller dialog kräver att man överskrider sina egna hinder och gränser för tankar och övertygelser och tvingar sig själv att se bortom värderingar eller till och med ifrågasätter sina egna värderingar i förhållande till andra övertygelser.

Ett respektfullt samarbete mellan en flykting och dennes ”kompis” utgör grunden för hållbara resultat. Volontärerna bör förvärva eller bibehålla en öppensinnad attityd gentemot andra med olika bakgrunder. En färdighet som är oumbärlig är interkulturell kompetens. Det är förmågan att på ett konstruktivt sätt kunna hantera personer med olika kulturella bakgrunder och på ett framgångsrikt och ansvarsfullt sätt kunna samarbeta med dem. Det är viktigt att volontärerna är medvetna om att en persons identitet inte bara fastställs med vilket land denne kommer ifrån utan även med kön, utbildning, yrke, ålder, födelseplats och boendeplats, föräldrarnas nationalitet, politiska åsikter, sexuell läggning etc. Att ha färdigheter inom interkulturell kompetens betyder att man är känslig för andra uppfattningar och värderingssystem, att vara medveten om den egna kulturella kontexten och att reflektera kritiskt över den. När man arbetar med flyktingar är det viktigt att vara kulturellt känslig. Detta är viktigt för att kunna uppfatta förväntningarna för att kunna agera lämpligt samt för att effektivt genomföra gemensamma projekt. Ömsesidig respekt och villighet att utmana sina egna värderingar är förutsättningar för att stabila partnerskap ska uppstå och för gemensam utveckling av nya idéer och lösningar. Alla som beter sig kulturkänsligt minimerar potentiella svårigheter (jfr. GIZ, n.d.).
Grunden för interkulturell kommunikation och samarbete grundar sig huvudsakligen i

  • observation,
  • lyssnande,
  • känslighet och taktfullhet
Goda färdigheter för att få kontakt med andra utan att vara påträngande är att vara observant, lugn och en god lyssnare. Om man är impulsiv i kommunikationen med folk från andra länder kan det ha en skadlig inverkan på relationen. Det rekommenderas att volontärerna genomgår interkulturella utbildningar för att fördjupa och utveckla sin kunskap. Följande sidor ger rekommendationer om vad som kan tas med i dessa utbildningar.
Övning: Arbeta med kulturella frågor och kommunikation För att kunna förstå interkulturell kommunikation och dialog måste du förstå definitionen av kommunikation. Titta på länken http://eflmodules.projectplatform.net/4-10-definition-of-communication/g.
När du öppnar sidan kommer du att se skalan längst ner, besvara frågorna nedan.

Enligt den emotionella skalan, var skulle du placera din kultur på vart och ett av de fyra spektrumen? Vet du var du skulle placera andra kulturer? Hur skulle du kunna ta reda på var andra kulturer är placerade? Dessutom, fundera över kulturerna hos de flyktingar du arbetar med. Besvara frågorna med deras kulturer i beaktande.

a) Uppfattningar – attityder, värderingar och trossystem

Kultur är som en teaterföreställning. Det finns delar vi ser och delar vi inte ser. På scen kan vi se skådespelarna, höra vad de säger och se handlingen. Men bakom scenen pågår mycket som vi inte ser och inte är medvetna om.

Vad vi kan se, höra, lukta, smaka och känna på är i själva verket en liten del i vad som faktiskt sker. Det är därför det ofta är så svårt att säga vad som specifikt får oss att känna oss obekväma eller frustrerade när vi befinner oss i en främmande kultur. Isbergsmodellen för kultur förklarar effektivt innehållet uppfattningar, attityder, värderingar och trossystem. Isbergsmodellen utvecklades av Edward T. Hall på 70-talet. Han var en antropolog som med den här metaforen visar komplexiteten av mänskliga kulturer (Study.com, n.d.). Modellen används i kulturstudier för att illustrera att vissa kulturområden kan ses (ungefär 10 %, som toppen på ett riktigt isberg), så de är enkla att se och höra (t.ex. språk, seder, kläder, mat) medan resten förblir gömt under ytan (t.ex. normer, värderingar, tro, filosofi). Områdena under ytan är inte direkt synliga för personer som inte är bekanta med kulturen. Dock påverkar de starkt kulturens synliga områden. En utomstående från en främmande kultur kan därför bara se de grundläggande särdrag i kulturen. Enligt isbergsmodellen kan alla kulturer i världen brytas ner i tre huvudkategorier.

Här är en länk till en video som förklarar det kulturella isberget.



Dessutom kan du för att få information om hinder i interkulturell kommunikation och möjliga lösningar se på den här videon.



I.YTKULTUR
Den första av de tre nivåerna är den så kallade “ytkulturen” som omfattar alla särdrag som är enkla att se, så som språk, valuta, konst, stil, mat, musik, helgdagar, mode, litteratur, sport, religion.

II.OSKRIVNA REGLER
Nästa nivå i modellen göms under ytan. Dessa särdrag kallas “oskrivna regler” och är för utomstående inte lika enkla att se som de på första nivån. Där hittar vi exempelvis företags- och social etikett, blygsamhet, objektsymbolism, färger, individer

III.OMEDVETNA REGLER
Den djupaste och sista nivån kallas “omedvetna regler”. Eftersom de är djupt rotade i en kultur är de väldigt svåra att lära sig och förstå – även för personer inom en kultur är de aspekterna svåra att uttala eller uppfatta. Det säger sig självt att “omedvetna regler” är extremt svåra för utomstående att förstå och kunna. Exempel är: verbal och icke-verbal kommunikation, tidsuppfattning, fysiska avstånd, kön, hög och låg kontext, begreppet död, ålder, social klass, fysiskt utrymme, oro för nutiden eller framtiden, emotionell respons, begreppen rätt eller fel och bra eller dåligt.
Om man inte väl förstår nivåerna “oskrivna eller omedvetna regler” kan problem uppstå. Följande är ett bra exempel på att understryka vikten av dessa gömda särdrag i en kultur. I Sydostasien bestämde sig Pepsi Cola på 50-talet att byta ut läskautomaternas färg från mörkblå till en isig ljusblå. Men den nya färgen stod för död och sorg i den delen av Asien. Därmed gick företagets marknadsandelar ner avsevärt. För att undvika sådana misstag är det viktigt att göra noggranna efterforskningar för att förstå kärnvärderingarna och särdragen i en kultur (jfr.ULG, n.d.).

Ett annat verktyg, TOPOI-modellen kan användas för att visa aspekterna för kommunikation och dialog. Människor kommunicerar i hela världen. De ger mening till sin miljö och sina upplevelser.
TOPOI-modellen utvecklades av Edwin Hoffman och baseras på arbetet av Interaction Academy of Antwerp som jobbar med axiomen för kommunikation som Watzlawick utvecklade. TOPOI-modellen är ett instrument som analyserar kommunikationen samt agerar modell för interventioner.

TOPOI-modellen baseras på följande antaganden: :
1. Kommunikationen är universell
2. Fokus ligger på interaktion, inte kultur
3. Kommunikation är en cirkulär process
4. (Interkulturell) kommunikation kräver en öppen, reflexiv attityd
5. Var pessimistisk om kommunikation, var optimistisk om människor

Modellen rör:

  • Kunskap om aspekter som påverkar effektiv kommunikation
  • Kunskap om interkulturella aspekter inom kommunikation
  • Kunskap och insikt i hantering av interkulturella aspekter inom kommunikation
Trots skillnaderna har människor mycket gemensamt.
TOPOI-modellen fokuserar inte på kultur utan kommunikation. På det här sättet presenterar den ett sätt att se på kommunikation och analysera och förbättra den. Det kan vara stödjande att veta något om hur personer interagerar när du arbetar med klienter från en annan kultur. Dock kan kommunikationen om man endast fokuserar på kultur bli ett hinder.

Människor bär inte kulturen på ett och samma sätt. Varje person är en unik personlighet och det är personligheten du träffar, inte personens kultur. Människor är individer och inte bara representanter för en viss kultur. Den viktigaste aspekten för TOPOI för interkulturell kommunikation är att “bli medveten” och “känna till sina egna antaganden” (särskilt de som inte anses vara antaganden utan verklighet).
TOPOI-modellen uppfattar kommunikation som en cirkulär process. Båda personerna påverkar varandra samtidigt. För att göra det mer komplext är båda också involverade i alla typer av påverkande processer med bredare kontext, nämligen de sociala system i vilka parterna deltar. Att uppfatta kommunikation som en cirkulär process gör det tydligt att varje part kan försöka förändra kommunikationsmönstret. Om vi ser kommunikation som en
cirkulär process kan vi ställa oss följande frågor:
  • Vad gör jag för att få den andra personen att agera på det här sättet?
  • Vad gör den andra för att få mig att agera på det här sättet?
  • Vad påverkar min bredare kontext: de andra?
Genom att ställa dessa frågor kan vi hitta sätt att förbättra vår kommunikation. Kommunikation med någon från en annan kulturell bakgrund kräver en öppen och reflexiv attityd. Man måste vara redo och villig att lyssna och se på olika uppfattningar, vanor, värderingar och normer. En reflexiv attityd betyder att man är medveten om sin egen referensram. En reflexiv attityd betyder att man under ett samtal kan anta en observatörsroll och se på avstånd vad som verkligen sker. Att se på avstånd på sin egen roll, möjligheter och ansvar. Missförstånd i kommunikationen kan ske mellan vem som helst, även med våra bästa vänner. Att acceptera den här möjligheten som ett normalt problem håller kommunikationen öppen. Poängen är att inte klandra sig själv eller den andra utan acceptera att missförstånd kan uppstå och lösas. En optimistisk syn på människor är viktig för att professionellt kunna arbeta med dem.

Några specifika punkter som TOPOI-modellen betonar:

  • det är oundvikligt att döma och ha fördomar
  • ha känsla för dina egna ‘kulturglasögon’
  • se på effekten, häng inte kvar vid dina (goda) avsikter
  • var förberedd på missförstånd
  • ibland är den kortaste vägen en omväg
  • leta efter gemensamma intressen
  • var uppmärksam på ‘blinda’ fördomar
  • min sanning är inte sanningen
  • var skeptisk till kommunikation men optimistisk till människor
  • det är normalt att det finns missförstånd i kommunikation
  • den analyserar misstagen och visar sätt att lösa dem på
  • den gör människor mer självsäkra på sina egna kommunikationsfärdigheter (jfr. Arts, 1994)

Historieberättande som verktyg för att stärka interkulturell kommunikation
Metodologiskt
-genom att använda fallstudier, problem
-lösning/scenarion och framgång
kommer volontärerna att vara bättre förberedda för interkulturell kommunikation och samarbete genom att fokusera på följande ämnen. En förbättring i interkulturell kommunikation och samarbete kan också uppnås exempelvis genom att använda metoden historieberättande
“Historieberättande är en direkt muntlig berättelse av historier som ger engagemang med lyssnarna för att skapa en delad upplevelse. Processen av att skapa berättelser i hjärnan är ett av de viktigaste sätten att skapa mening och genomsyrar därmed alla inlärningsaspekter, oavsett ålder.” (Hamilton & Weiss, 2005)
Med andra ord ger metoden möjligheten att berätta om ens personliga erfarenheter, känslor, rädslor, drömmar etc. Faktum är att berättelserna, om de berättas på ett bra sätt, har en stark kraft, och historieberättande är därför ett effektivt sätt att kommunicera och dela upplevelser på. Volontärerna ombeds dela med sig av berättelser som baseras på verkliga livshändelser och som knyter an till tidigare arbete med flyktingar, erfarenhet av ett internationellt team, att bo i en ny kultur som var ny för dem, tillbringa semester utomlands, flytta till ett annat land. Genom att dela med sig av dessa berättelser tas processen interkulturellt lärande i bruk. Den här processen kan stärkas ytterligare om flyktingarna eller personer med invandrarbakgrund deltar i berättelseworkshoppen. Deltagarna i en berättelsesession understryker en enande effekt: genom att lyssna, dela en berättelse och därmed upplevelsen, knyter deltagarna an till berättaren. Man kan hitta likheter och kopplingar, identifiera kulturella (gömda) värderingar och bygga tillit eftersom berättelser alltid förmedlar budskap. Många tekniker för berättande finns att hitta online.

Dock kan följande punkter inkluderas i berättelsen för att göra den lyckad:

1. Ha en fiende och en hjälte
2. Använda konflikt
3. Utesluta irrelevanta detaljer
4. Berätta som du pratar
5. Göra den visuell
6. Göra den personlig och lätt att relatera till
7. Lägga till en överraskning (jfr. Neely, n.d.)

Titta på projektet ‘’Tell your Story’’ som ett bra exempel på att vara medveten om berättarmetoden och dra nytta av det för ditt framtida volontärarbete.
https://tellyourstorymap.eu/de/partner/.

Övning 1.

Övningens namn Isbergsmodellen för kultur
Gruppstorlek Individuellt
Tidsram 1 timme
Detta behövs Penna och papper
Syfte Deltagaren ska överföra dessa begrepp till sin nationella kultur och sedan fundera över vilken bild denne kan rita, även om det är väldigt generaliserande.
Beskrivning Med hjälp av samma begrepp bör deltagarna sedan reflektera över sin personliga kultur och jämföra den med sin nationella kultur. De ska rapportera huruvida dessa två kulturer så småningom kan komma i konflikt och hur de skulle lösa sådana konflikter. Efteråt ska deltagarna granska begreppen och överväga hur de ska tillämpa dessa begrepp till kulturen hos ett främmande språk till/från vilket de översätter (med egna exempel). Slutligen ska deltagarna se på förhandlingsprocessen för en översättning med en potentiell kund. De bör fokusera på begreppen under ytan och överväga vilka av dessa begrepp som troligtvis kan spela en roll i förhandlingsprocessen.
1. Individuell övning nr 1:
Du förhandlar om översättning av en text med en person från din egen kultur. Tänk på dina förväntningar, attityder, möjliga stereotyper när du befinner dig i den här affärssituationen. Kan dessa påverka processen och dess resultat? Om så är fallet, på vilket sätt?
Skriv ner dina överväganden. 2. Individuell övning nr 2:
Du förhandlar om översättning av en text med en person från en främmande kultur.
b) Du förhandlar om översättning av en text med en person från en främmande kultur.

Man bör beakta personlig motivation för interkulturell kommunikation. En sådan motivation härstammar från olika faktorer, varav en är självkännedom och kunskap om andra.
För att få reda på vilka kulturella resurser du har haft som volontär, besvara frågorna nedan.

– Vilka tvärkulturella erfarenheter har du?
– Har du någonsin besökt ett annat land?
– Har du någonsin bott eller arbetat i ett annat land?
– Hur många språk talar du? Hur väl?
– Har du information om kulturella fakta hos de flyktingar du arbetar med?
– Vilka är de mest roande, överraskande, chockerande, trevliga, otrevliga, etc. tvärkulturella upplevelser du har haft i arbetet med flyktingar?

Övning: Kulturens element
Skriv ner de kulturelement som är synliga och osynliga.

  • hälsningar
  • hållning
  • musik
  • teater
  • gester
  • ge presenter
  • litteratur
  • dans
  • kläder
  • mat och dryck
  • konst
  • arkitektur
  • uppförande
  • ansiktsuttryck
  • ritualer och ceremonier
  • attityder, värderingar och trosuppfattningar om:
  • Tid
  • Skönhet
  • Familj
  • Kön
  • Problemlösning
  • Ålder…
  • Utrymme
  • Sanning
  • Vänskap
  • Deadlines
  • Makt
  • Ledarskap
  • Barnuppfostran
  • Arbete
  • Sig själv
  • Naturen
  • Ansvar
  • Utbildning
  • Beslutsfattande
  • Status

c) Överbrygga kulturella klyftor – arbeta tillsammans

Vi ser på andra genom våra egna kulturella filter, det är verkligheten för de volontärer som arbetar med flyktingar och de personer som har en annan kulturell bakgrund. I arbete tillsammans med personer från andra kulturer måste man ha ett icke dömande samtal. Vi lär oss våra stereotyper och fördomar genom många olika processer. Denna multiplicitet av anledningar är olycklig eftersom det gör stereotyper och fördomar ännu mer benägna att bildas och svårare att förändra. Det är nödvändigt att bli medvetna om vår egen kulturella betingning och andras dito och förstå hur man definierar stereotyper. Social kategorisering och stereotyper är förenklade generaliseringar om grupper av människor. Stereotyper kan baseras på ras, etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning – nästan alla särdrag. De kan vara positiva men är oftast negativa (vanligtvis mot andra grupper, som när medlemmar i en dominant rasrelaterad grupp anser att en lägre stående rasrelaterad grupp är dum eller lat). I varje fall är stereotypen en generalisering som inte beaktar individuella skillnader. Som figuren nedan visar finns det en länk mellan fördom, diskriminering och stereotypa framställningar.



Övning 2.

Övningens namn Empati för flyktingarnas erfarenheter.
Gruppstorlek Individuell
Tidsram 1 timme
Gör så här Rita på ett papper två korsande linjer, en vertikal och en horisontell för att forma fyra kvadranter.
Syfte Att skapa empati för flyktingarnas erfarenheter.
Beskrivning 1. Lista i den övre vänstra kvadranten namn på de personer som är dina direkta släktingar: make/maka om du har det, och minderåriga barn.
2. Lista i det övre högra hörnet namn på de du älskar: vuxna barn, föräldrar, barnbarn, kära vänner, kusiner. Lista så många som är dig kära.
3. Lista i det nedre vänstra hörnet två till fem små, portabla saker som är värdefulla för dig. De bör vara i storleken av en bok eller så, något som får plats i en ficka eller resväska. De kan ha monetärt eller sentimentalt värde, så som smycken eller foton.
4. Slutligen, lista i det nedre högra hörnet saker du älskar med ditt liv nu, som är för stora eller för permanenta för att du ska kunna ta med dem. Det kan vara din bil, hem, arvegods, eller förfäders gravplats, favoritpark eller...

Ta god tid på dig. När du är klar:
-Ta en noggrann titt på den sista kvadranten, den nere till höger. Sätt ett stort “X” över allt som är listat där. Du kan inte ta med dig det. Låt det sjunka in.
-Titta sedan på övre högra hörnet. Dra ett streck över namn efter namn på listan. Om de personerna inte kan eller har sådan tur att de kan resa med dig, kanske du aldrig ser dem igen. Du måste säga adjö till dem. Stanna upp ett ögonblick. Hur känns det?

Arbetsblad: Fallstudie om att lösa problem som uppstått från interkulturella skillnader och brist på kommunikationsfärdigheter.

Enligt problemet i tabellen nedan ska du fylla i följande punkter: Lösning, kritik, positiv bedömning, förbättrad lösning

Problemet: Ali är en flykting som deltar i de aktiviteter som din organisation håller i. Han kommer till din organisation väldigt ofta och är dynamisk och aktiv men vill inte arbeta med kvinnliga flyktingar och kvinnlig personal i organisationen. När han behöver hjälp vill han få det av en manlig arbetare eller lärare och han vill delta i aktiviteterna utan kvinnor. När han måste arbeta med kvinnor under aktiviteter så som grupparbeten blir han blyg och ibland oförskämd. Under mötet som hölls med honom sa han att han inte är van vid att arbeta tillsammans med kvinnor på grund av sin kultur och personlighet.
Lösning:
Kritik:
Positiv bedömning:
Förbättrad lösning: